Grå Starr hos Breton
Information från Avelskommittén i Bretonklubben
Grå starr (Katarakt) inom Bretonrasen i Sverige
Ärftlig Katarakt förekommer inom många hundraser och enstaka fall av Ärftlig Katarakt är kända hos Bretoner i Sverige tidigare. Man skiljer på Ärftlig Katarakt och Senil Katarakt, som är vanligt förekommande hos gamla hundar orsakat av naturligt åldrande.
Nu har Ärftlig Katarakt nyligen konstaterats hos ett fåtal svenska Bretoner och Bretonklubben har en kontinuerlig kontakt med kända berörda uppfödare. Allmän info om Katarakt publicerades på breton.se 19 dec.
Eftersom det nu är många som planerar parningar, har Avelskommittén tagit fram nedan rekommendationer gällande Katarakt. Om du såsom Uppfödare planerar en parning, ta kontakt med Avelskommittén före parning, för mer information om Katarakt. Alla Uppfödare kommer inbjudas till ett Teams-möte mitten av januari.
Bretonklubbens och Avelskommitténs uppgift är att verka för god avel för att ta fram sunda & duktiga jakthundar.
Inget talar för att Katarakt ska behöva bli ett stort problem framöver. Med klok avel kommer mycket få hundar att utveckla symptomgivande Katarakt och anlagets spridning i rasen kommer gradvis att minska.
Med den kunskap som vi har idag, bedömer vi, att det vore oklokt om vi i dagsläget plötsligt börjar att undvika att avla på alla Bretoner som möjligen kan bära på anlag för Katarakt. Avelsbasen skulle bli oerhört snäv. Dessutom verkar få Bretoner få allvarliga symptom, även när de har påvisad Katarakt.
Bretonklubbens Avelskommittés rekommendationer, med den kunskap som vi har just nu enligt nedan.
OBS! Detta är ännu inte färdigprocessat inom Bretonklubben. Så rekommendationerna kan förändras.
- Alla Bretoner bör ögonlysas (enligt ECVO) före avel (både tik och hanne) och resultat bör registreras på SKK Hunddata för ökad kunskap
- Bretoner med påvisad Katarakt vid ögonlysning, bör inte ingå i avel
- Bretoner som hör till linjer där det finns risk för bärarskap, bör försöka undvika linjer där det också kan misstänkas att de kan finnas bärare.
SKKs mål för avel gällande gällande sjukdomar med autosomal recessiv nedärvning är långsiktig genfrekvensreduktion
- Fasa ut anlaget gradvis i stället för att ta bort alla bärare och misstänkta bärare på en gång
- Överdriven uteslutning av bärare kan leda till minskad avelsbas, inavel och andra genetiska problem. Detta gäller särskilt i små raser/populationer.
- Utbildning av uppfödare är centralt: förstå genetiska principer, testa och dokumentera
- Undersök och registrera alla resultat så att framtida avel kan ske med allt bättre kunskap om anlagsfrekvensen i olika linjer.
