Katarakt
Ärftlig KataraktÄrftlig Katarakt (grå starr) hos hundar innebär en genetiskt betingad grumling i ögats lins som leder till synnedsättning och i svåra fall blindhet, vanligtvis i båda ögonen, och kan uppträda tidigt i livet (juvenil katarakt) eller senare. Sjukdomen orsakas av anlag från föräldrarna (ofta recessiv) och drabbar många raser, vilket gör att många Rasklubbar har beslutat att de drabbade hundarna inte bör användas i avel för att förhindra spridning. Ärftlig katarakt skiljer sig från Senil Katarakt, som är vanligt förekommande hos gamla hundar p g a natutrligt åldrande. (Grå Starr) förekommer inom många hundraser och enstaka fall av Ärftlig Katarakt är kända hos Bretoner i Sverige tidigare. Man skiljer på Ärftlig Katarakt och Senil KataraktSenil katarakt hos hund är en naturlig åldersförändring där ögats lins blir grumlig, liknande grå starr (katarakt), vilket leder till gradvis försämrad syn, men skiljer sig från sjukdomsrelaterad katarakt genom att vara en del av det normala åldrandet. Den syns ofta som en gråvit dis i pupillen, och medan mild form inte stör hunden, kan utbredd form orsaka blindhet och inflammation, som är vanligt förekommande hos gamla hundar orsakat av naturligt åldrande.
Nu har Ärftlig Katarakt nyligen konstaterats hos ett fåtal svenska Bretoner
Avelskommittén tagit fram nedan preliminära rekommendationer gällande Katarakt. Om du såsom Uppfödare planerar en parning, ta kontakt med Avelskommittén före parning, för mer information om Katarakt.
Bretonklubbens och Avelskommitténs uppgift är att verka för god avel för att ta fram sunda & duktiga jakthundar.
Inget talar för att Katarakt ska behöva bli ett stort problem framöver. Med klok avel kommer mycket få hundar att utveckla symptomgivande Katarakt och anlagets spridning i rasen kommer gradvis att minska.
Med den kunskap som vi har idag, bedömer vi, att det vore oklokt om vi i dagsläget plötsligt börjar att undvika att avla på alla Bretoner som möjligen kan bära på anlag för Katarakt. Avelsbasen skulle bli oerhört snäv. Dessutom verkar få Bretoner få allvarliga symptom, även när de har påvisad Katarakt.
I Finland och Frankrike finns rekommendation om ögonlysning före parning för Bretoner. I Sverige, Norge och Danmark saknas rasspecifika anvisningar för Breton.
Svenska Kennelklubben har en allmän skrivning om att Kataraktdrabbade hundar inte ska användas i avel när det gäller Ärftliga Katarakt.
Bretonklubbens Avelskommittés rekommendationer, med den kunskap som vi har just nu enligt nedan.
OBS! Detta är ännu inte färdigprocessat inom Bretonklubben. Så rekommendationerna kan förändras.
- Alla Bretoner bör ögonlysas (enligt ECVO) före avel (både tik och hanne) och resultat bör registreras på SKK Hunddata för ökad kunskap
- Bretoner med påvisad Katarakt vid ögonlysning, ska inte ingå i avel enligt SKKs regler
- Vid avel av Bretoner som hör till linjer där det finns känd risk för bärarskap, bör försöka undvika avlas med linjer där det också kan misstänkas att de kan finnas bärare.
SKKs mål för avel gällande gällande sjukdomar med autosomal recessiv nedärvning är långsiktig genfrekvensreduktion
- Fasa ut anlaget gradvis i stället för att ta bort alla bärare och misstänkta bärare på en gång
- Överdriven uteslutning av bärare kan leda till minskad avelsbas, inavel och andra genetiska problem. Detta gäller särskilt i små raser/populationer.
- Utbildning av uppfödare är centralt: förstå genetiska principer, testa och dokumentera
- Undersök och registrera alla resultat så att framtida avel kan ske med allt bättre kunskap om anlagsfrekvensen i olika linjer.
Lite allmän information om Katarakt för Bretoner enligt
European College of Veterinary OphthalmologistEn ophthalmologist är en ögonläkare, en medicinsk specialist som är utbildad att diagnostisera, behandla och förebygga alla typer av sjukdomar och problem som påverkar ögonen och synsystemet, inklusive att utföra medicinska och kirurgiska ingrepp, såsom operation för grå starr och laseroperationer. De är läkare som har specialiserat sig på både ögats hälsa och synkorrigerings – (ECVO)
✔️ Ärftlig Katarakt hos breton:
- är oftast sent debuterande
- ger sällan tidig eller svår synnedsättning
- upptäcks oftare vid ögonlysning än p g a symtom
✔️ En breton som är ögonlyst normal vid 2–3 års ålder kan ändå utveckla mild katarakt senare, men det betyder inte automatiskt att hunden får kliniska synproblem.
Diagnos ställs genom den undersökning som kallas ögonlysning. Detta görs av speciellt utbildade veterinärer enligt formulär fastställt av ECVO och stambokförs i SKK (diagnos på enskilda hundar hittas på SKK Hunddata/Veterinär)
Nyhet från SKK: Från och med den 3 februari 2025 övergår de svenska veterinärerna till att använda det europeiska ECVO-intyget vid ögonlysning. För dig som ska ögonlysa din hund innebär det bland annat att remiss nu måste beställas innan du bokar tid.
På SKKs hemsida finns mer information om rutiner runt ögonlysning och ECVO-intyget.